DIGG: Omstart var 7:e år? saknas helt en dokumenthanteringsprocess för staten?

[salgo60]

Den ena handen vet inte vad den andre gör.... --> enormt resursslöseri --> DIGG verkar historielöst

• #87 "Länkröta större problem vid regeringsskiften? vem äger problemet?"

Ser massa exempel på att DIGG inte verkar ha förmåga att samla ihop de utredningar som gjorts och ta åt sig resultatet

• Myndigheten VERVA verkar ha sparats av en enskild medarbetare var finns DIGGs tankar visioner om detta?
  • web eutveckling.se
  • status idag 2023 är att Riksarkivet inte kan hantera persistenta identifierare från nedlagda/levande myndigheter se fråga 2023 utan det skapas bara en post i NAD att dom tagit emot datat se "Arkiv
    Verket för förvaltningsutveckling VERVA" där informationen kan begäras ut till läsesalen - gissar det hämtas fram en kartong - se chatGPT om hur persistenta identifierare bör stödjas vid arkivering och vara en del av Arkivförordning (1991:446)
• Projektet SFS 1999:725 som inte levererats på 23 år men skapat en del matnyttiga dokument som - exempel en förståelse för författningar från myndigheter och arkivförordningen
  • 2015 Rekommendation URI:er nu 2023 görs liknande jobb av DIGG se rep diggsweden/persistent-identifiers-investigation, där verkar nu DIGG "omstarta" med massa mer eller mindre trötta organisationer i sin referensgrupp som 2023 inte har en publik backlog Riksarkivet/RAÄ/Kungliga biblioteket/DIGG och tar även in en hobby organisation som Wikimedia Sverige som lever på "bidrag" från tidigare nämnda myndigheter och typ skapar skrivstugor om HBQT personer som sin "affärside"
    • Wikidata drivs från Wikimedia Deutschland som har en helt annan skill matrix och levererar - lyssna på "Wikimedia 10 år . "Wikidata The Making Of", "Wikidata The Making Of trailer Web Conference 2023","Building an Abstract Wikipedia" och "The Future of Knowledge Graphs in a World of Large Language Models"...
      • 2023 har inte Wikimedia Sverige levererat en enda Wikibase lösning mig veterligen trots att det finns en "gratis" produkt Wikibase som är en kopia av Wikidata och att även Wikimedia skapat en cloud version wikibase.cloud för att göra detta enklare ... exempel wikibase.cloud test av mig att samla ihop Sveriges kommuners alla Anslagstavlor och köra SPARQL federation med WD.... mer om galenskapen med Anslagstavlor - 290 datasilos skapas
• seminarium "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" med DIGG GD Anna och ESV GD:n som inte verkar veta att projekt "SFS 1999:175" funnits under > 20 år och berör deras respektive myndighets leverans av författningar eller förstår saker som TEI utan pratar html vs. pdf.... jag frågar chatGPT "Vad är din slutsats vilka kompetenser saknades på det mötet?"

• chatGPT "5 punkter varför html pdf är fel jmf med länkade data så även högre beslutsfattare utan special kompetens kan förstå det och räkna hem en investering"

Anti-pattern att starta om hela tiden och inte bygga på eller våga ha rätt kompetens - lärande organisationer önskas

• Skapa skillmatrix och skillgap för digitaliseringen #100
• "Antipattern #77-15 utreda utreda och inte leverera och inte veta att detta gjorts innan..."

Resultat av denna galenskap att sakna ett ekosystem med #79 är att 2023 lyckas några ML forskare skapa bättre data än Riksdagens Öppna data genom att ta scannade dokument och ihop med Wikidata identifiera Riksdagspersoner över tid....

[salgo60]

Intressanta siffror från DS 1998:10 vad kostar denna tomteverkstad

Kostnaden av dålig data för Rättsinformation enl. DS 1998:10

12 Kostnader och vinster sid 153 - år 1998 bara för Rättsinformation..

[salgo60]

Exempel idag 2023 juni hur krånglig processen är om det ens fungerar - RFFS 1998:13 en begäran att få tag på bakgrundsinformation... så tar det > 2 veckor... och känns som bra metadata saknas

[salgo60]

#77-15 "Antipattern: utreda utreda och inte leverera och inte veta att detta gjorts innan..."

[salgo60]

Co-creation

• se samma tankar till NOSAD -> resultat 0
  • en del i detta är att hålla reda på andra intressenters krav på min organisation se DIGG bör vara en förebild och jobba strukturerat med tydliga specar / user stories och kravinsamling #99
    * Riksarkivet #25 Strukturerad kravinsamling
    * Riksarkivet SBL #26 Strukturerad kravinsamling
    * RAÄ #29 Strukturerad kravinsamling
    * LIBRISXL #24 Strukturerad kravinsamling
    * Nationell dataverkstad #27 Strukturerad kravinsamling
    * Riksdagens Öppna data #96 Strukturerad kravinsamling

Jag skulle helst vilja se en tanke om hur vi främjar Co-Creation video

Min enkla tanke att som steg 1 är att skapa "trust" och ha en tydlig gemensam modell vad en produktägare för ett system som levererar öppen data bör leverera så vi fungerar ihop är steg 1 dvs.

• system A och system B behöver förstå vad som finns i varandras publika backlog och hur prioriteterna är så man kan planera plus att det kanske behövs scrum-of-scrums möten mellan systemen.... det skall vara enkelt att prenumerera på ändringar/tasks/frågor och när saker går i produktion etc....

När jag jobbade på SEB fanns det typ 1300 interna system och det var ett helsike... och jag ser nog att Öppen data är ännu "galnare" och enormt låg datamognad (se vilket datakunnande som jag ser behövs för att leverera / hur dåligt det blir med 10 års traskande med icke data kunniga organisationer som museer... se Digitalt museum test under 1 år eller skuggbackloggar för organisationer med > 100 år på nacken som många ggr inte ens klarar av att skapa unika hepdeskärenden RAÄ/Riksdagen/ Riksarkivet/ Kungliga Biblioteket)

Se och lär

• CRISP Agile Product Ownership in a nutshell
• Rekommenderar hur man i Taiwan lägger stor vikt vid dialog video Digital Social Innovation, känns inte som 7 månaders utredningar som stänger in sig är något dom lyfter fram ;-)

---

Jag har de senaste 7 åren haft kontakt med myndigheter som har "kulturdata"/kommuner med öppen data och mognaden är enligt mig med bakgrund i internationella banktransaktioner enormt låg, så låg att jag gissar att man tvekar att bygga lösningar med deras öppna data.... ser även att DIGG som nystarta för 3 år sedan blir en flopp

---

Grundläggande saker som helpdesk id, att dela specar existerar inte istället blir det prat på twitter eller facebook med portvakter. Inte ens Lantmäteriet som håller i grunddata utredningen ger dig helpdesk nummer, för 2 år sedan när jag pratade med LMs helpdesk påpekade jag att vi måste få ett loggnummer som vi kan referera till hennes svar var "jag lägger det i förslagslådan" och där ligger det väl fortfarande....

• Grundläggande saker som helpdesk id, att dela specar existerar inte istället blir det prat på twitter eller facebook med portvakter
  • Inte ens Lantmäteriet som håller i grunddata utredningen ger dig helpdesk nummer, för 2 år sedan när jag pratade med LMs helpdesk påpekade jag att vi måste få ett loggnummer som vi kan referera till hennes svar var "jag lägger det i förslagslådan" och där ligger det väl fortfarande.... Jag skrev **The Magnus List"

[salgo60]

Exempel där Elektroniska identifierare redan utretts och involverat 100 myndigheter under 26 års tid...

Enligt #5

Det är viktigt att vi har en tydlig målbild med utredningen så vi kan formulera oss enhetligt och kommunicera tydligt vad som vi försöker uppnå.

Nedan där man under 26 år har jobbat med en enhetlig målbild och identifierare räcker inte det? 100 myndigheter involverade.... 0 leverans

• 2015-10-25 Lagrummet producerade "URI-principer"
  • mer dokument projektet under 26 år levererat
    • Handbok för publicering av författningar i rättsinformationssystemet
    • Handbok för publicering av avgöranden i rättsinformationssystemet
    • Handbok för publicering av konsoliderade författningar i rättsinformationssystemet
    • Handbok för publicering av utredningar m.m. i rättsinformationssystemet
  • Svenska rättsinformationssystemets dokumentmodell rdf / html
  • Begreppsmodellen
    • skriven på svenska och inget samma som?!?!?! 2023 duger inte detta... med kopplingar till ELI borde idag vara självklart
  • Projektyta/dokument
    • Introduktion till rättsinformationssystemet
    • det blev en länkplats med 100 länkar se Lagrummet.se och rättsinformationssystemet
    • 2008 Utveckling av det elektroniska rättsinformationssystemet - Samlad sökning i all rättsinformation ska bli möjlig och man ska kunna följa rättskedjan genom att länkas mellan dokumenten.
    • 2013 April 12 då Helene Lundgren, Domstolsverket trodde det skulle levereras - sanningen 3 år senare gav man upp "det är bara några år kvar"
    • GITHUB / issues / 1339 incheckningar
      * 2016 dec 13 sista incheckningen GITHUB att Domstolsverket ger upp trots att uppdraget i SFS 1999:175 Rättsinformationsförordning finns kvar och ej levererats trots > 17 års projekt

2023 "börjas det om" tafligt och historielöst med PID:ar...

• 2023 Diggsweden persistent-identifiers-investigation
  • varför ens fundera över identifierare som inte är persistenta - kostnaden för DIGGs tafliga web som skapar länkröta för läsare och andra organisationer vill vi inte veta DIGGs web administreras oproffsigt och har massa länkröta #62

Om en organisation slutar existera men att det fortfarande finns identifierare som det finns ett intresse att de finns kvar krävs någon form av förvaltning i ett längre perspektiv

Se hur Verva 2006 hade tydliga instruktioner att även jobba med Arkivlagen som detta nya projekt borde ta höjd för "#77-15 Antipattern: utreda utreda och inte leverera och inte veta att detta gjorts innan..."

2023 Galenskapen

Se projektkyrkogården #77-15 Antipattern: utreda utreda och inte leverera och inte veta att detta gjorts innan...

Vervas dokumenthantering har "räddats privat" och finns på 17.9 meter hos Riksarkivets hyllor i flyttkartonger - finns det digitalt hos Riksarkivet?

Verva lades ner den 31/12 2008 då försvann materialet från deras webbplats.... Vervas uppdrag var att ge myndigheter, kommuner och landsting möjligheter att utveckla sin verksamhet och kompetens. Målet var att medborgare och företag skulle uppleva kontakten med förvaltningen som enkel, effektiv och ändamålsenlig.

Status idag 2023 med Vervas dokument - 17.9 hyllmeter med kartonger hos NAD

• Riksarkivet inte kan hantera persistenta identifierare från nedlagda/levande myndigheter se fråga 2023 utan det skapas bara en post i NAD att dom tagit emot datat iform av en fysisk flyttkartong (finns den digitala representationen kvar?) se "Arkiv
  Verket för förvaltningsutveckling VERVA" där informationen kan begäras ut till läsesalen - gissar det hämtas fram en kartong - se chatGPT om hur persistenta identifierare bör stödjas vid arkivering och vara en del av Arkivförordning (1991:446)

  • idag 17,9 hyllmeter hos Riksarkivet

• Vervas uppdrag 2006 där det ingår att styra upp Arkivlagen SFS 2007:828

• en enskild f.d. medarbetare skapade web eutveckling.se

Organisatorisk mogenhetsmodell - "Process unpredictable, poorly controlled and reactive*"

Modell nedan där det är tydligt att har man inte kontroll på öppna ärenden/ dokumenthanteringsprocessen/ jobbar med helpdesk och spårbarhet så är man på Level 1 "Process unpredictable, poorly controlled and reactive"

[salgo60]

Hur påverkas en organisation som har dåliga rutiner?

De rykten jag hör från kulturarvet är att det är svårt att locka till sig nya kompetenser och att kompetenta ungdomar undviker att söka sig till "gamla trötta" institutioner.... idag känns det så illa att organisationerna inte ens har kompetens att upphandla konsulter... se #77-3 Antipattern: inget data levereras

Min tro: Kostnaden är enorm att inte våga styra upp denna tomteverkstad

[dpriskorn]

Jag kontaktade nyligen geodatasupporten på Lantmäteriet när jag inte begrep mig på deras geodataformat. De verkade inte ha någon koll. Inget id fick jag heller.

När jag sen löste problemet själv skrev jag till dem att det skulle ha varit bra med exempel på användning av deras datamängder tex med kod i Python så man enkelt kommer igång - fik ingen respons.

Min konklusion: geodatasupporten har ingen erfarenhet av python eller geopandas. De har inget öppet ärendehanteringssystem för då skulle det fort bli uppenbart att de har noll koll.
De har inga helpdesk id för det bryr sig inte.

Jag delade ett exempel på utdrag och konvertering av deras data som kanske skulle kunna vara intressant för andra med fri licens, men de tappade det på golvet och lämnade det därhän. Det här är ger inget förtroende för deras kompetens öht hos mig. De verkar inte bry sig om deras data enkelt kan hittas, begripas och användas.

De står i vägen för ett fungerande dataekosystem genom att precis som Sundsvalls kommun kräva inloggning innan man kommer åt någon data. Det är oacceptabelt.

De har i fallet vandringsleder skitdata som helt saknar vettig metadata. Man har helt enkelt fått något värdefullt från kommunerna och skalat av allt med värde och har bara en serie av positioner kvar som ingen vet vad är bortom "vandringsled".

Det här är en helt galet undermålig prestation av en myndighet som skulle kunna vara bäst i klass.

Jämför man med SCB svarar det till att ge ut statistik utan någon som helst koll på metod. Det är helt enkelt inte acceptabelt.

Gör om gör rätt. Be kommunerna dela öppna geodata om vandringsleder med en miniminivå av kvalitet om de vill att det ska inkluderas i Lantmäteriets produkter. Ställ krav på dataägare.

Om kommunerns som i fallet Härnösand inte har koll på lagen och vägrar lämna ut då ska de granskas av de interna revisorerna. Händer inget inom en rimlig tid ska de stämmas i domstol tills de samspelar på ett vettigt sätt och följer lagen.

Lantmäteriet skulle kunna göra detta för att säkerställa att alla myndigheter som vi vill ska vara dataägare i ett fungerande dataekosystem gör det regeringen vill att de ska göra.

Just nu har vi någon slags vilda västern med kommuner som inte vill eller kan förmå att hålla end i de simplaste datamängder om tex utegym eller badplatser som Magnus har detaljerad.

Inte ens när Magnus gjort allt jobb med insamling, disambiguation och städning och delar allt som CC0 klarar de av att plocka upp det och handskas med det öht. De verkar inte begripa alls att bra koherenta och underhållna datamängder är nutidens guld.

Se dpriskorn/svenska-vandringsleder#66

[dpriskorn]

Jag kontaktade nyligen geodatasupporten på Lantmäteriet när jag inte begrep mig på deras geodataformat. De verkade inte ha någon koll. Inget id fick jag heller.

När jag sen löste problemet själv skrev jag till dem att det skulle ha varit bra med exempel på användning av deras datamängder tex med kod i Python så man enkelt kommer igång - fik ingen respons.

Min konklusion: geodatasupporten har ingen erfarenhet av python eller geopandas. De har inget öppet ärendehanteringssystem för då skulle det fort bli uppenbart att de har noll koll.
De har inga helpdesk id för det bryr sig inte.

De har i fallet vandringsleder skitdata som helt saknar vettig metadata. Man har helt enkelt fått något värdefullt från kommunerna och skalat av allt med värde och har bara en serie av positioner kvar som ingen vet vad är bortom "vandringsled".
Det här är en helt galet undermålig prestation av en myndighet som skulle kunna vara bäst i klass.

Jämför man med SCB svarar det till att ge ut statistik utan någon som helst koll på metod. Det är helt enkelt inte acceptabelt.

Gör om gör rätt. Be kommunerna dela öppna geodata om vandringsleder med en miniminivå av kvalitet om de vill att det ska inkluderas i Lantmäteriets produkter. Ställ krav på dataägare.

Se dpriskorn/svenska-vandringsleder#66